Det började som en skakning...

Då bor man på ett ställe i landet som idag varit i händelsernas centrum. Visserligen bor jag inte i epicentrum men ändå...

Strax efter kl. 06.00 imorse vaknade jag av att det i princip bubblade i öronen. Behov av ett toalettbesök gjorde sig starkt påmint. Som alltid vaknar katten samtidigt och ville vara med överallt där man var och rörde sig. Strax innan jag skulle gå tillbaka till den varma sköna sängen, började huset att skaka. Katten blev livrädd, sprang lite fram och tillbaka och visste inte var han skulle ta vägen. Jag lyfte upp honom och kände hur snabbt hans lilla hjärta dunkade. I sovrummet hörde jag att maken hade vaknat av ljud och skak. Vi undrade båda två vad det var som hände. De enda tänkbara alternativen var jordskalv eller en explosion av något slag. Katten låg en stund vid min sida och det dröjde inte längre innan det snabba dunkandet hade bytts ut mot rofyllt spinnande.

Sova mer var "out of the question". Maken skulle ju ändå upp en timme senare för att sedan bege sig till jobbet. Tv:n startades och text-tv undersöktes. Ingen information där till en början. Men i "stora" nyhetssändningen kl. 07.00 kunde de berätta att Skåne erfarit det största jordskalvet på sisådär 100 år. Det mätte 4,7 på richterskalan.

Jaja, där ser man. Man ska aldrig upphöra att förvånas.